Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning.

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gått tillväga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i årskurs 4-9 hur olikablomväxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trädgård. Detta handledningsmaterial som skapats ska användas av lärare eller handledare under studiedagar på Uppsala botaniska trädgård i undervisning om blomväxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomväxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den väsentliga informationen har jag använt mig av teorier inom informationsdesign. En omvärldsanalys och målgruppsanalys har också genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsättningar målgruppen har för att ta till sig informationen..

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmåga i inglasade miljöer. Hur det är möjligt att använda dagsljuset i samverkan med växtlighet samt färg, form och textur hos miljöns fysiska element för att påverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum är påtagligt närvarande, något som inte går att ta på men på samma gång kan dess strålar ibland uppfattas närmast som materia. Ljuset är variationsrikt och en avgörande förutsättning för visuell gestaltning. I det här arbetet har jag fått använda mig av synsinnet som ett mätinstrument genom att visuellt utvärdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i några inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har även kvantitativa mätningar av ljusets styrka gjorts.

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer. För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.